Svensk vinodlings historia: från fruktvin till ett femtiotal vingårdar

Har man alltid gjort vin i Sverige?

Ja, men inte på druvor i någon större skala. Under flera hundra år gjordes vin i Sverige främst av äpplen, vinbär, krusbär och andra bär. Enligt Systembolagets genomgång av vinlandet Sverige pågick fruktvinstillverkningen från 1500-talet och nådde sin topp under 1800-talet.

Vinrankor har funnits i svenska trädgårdar länge, ofta mot söderväggar och i växthus, men klimatet räckte sällan till för att druvorna skulle mogna jämnt år efter år. Vin på svenskodlade druvor var länge en kuriositet snarare än en näring.

Vad hände med vinet under monopolets tid?

Alkoholpolitiken förändrade förutsättningarna. Systembolaget beskriver hur tillverkningen av fruktvin minskade kraftigt efter att alkoholmonopolet infördes 1917 och efter de namnregler som kom 1933. Under större delen av 1900-talet fanns i praktiken ingen svensk vinproduktion att tala om utöver hemmaodlare och föreningar.

Det betydde också att kunskapen om vinodling i svenskt klimat fick byggas upp nästan från grunden när intresset väcktes igen.

När blev Sverige ett vinland?

Sverige har varit ett officiellt vinland sedan 1999, då kommersiell vinodling blev möjlig. Efter EU-inträdet 1995 gällde EU:s regler för vinsektorn, och att Sverige erkändes som vinproducerande land var det som gjorde att svenskodlat vin kunde produceras och säljas med svenskt ursprung.

De första kommersiella vingårdarna anlades kring sekelskiftet 2000 och under det följande decenniet. Vilken gård som var allra först är omtvistat. Olika källor lyfter fram olika pionjärer i Skåne, på Gotland och i Mälardalen, och vi har inte hittat en entydig, officiell uppgift. Därför utser vi ingen “första vingård” här.

Hur såg de första åren ut?

De tidiga odlarna fick pröva sig fram. Klassiska europeiska sorter som Chardonnay och Pinot Noir mognar sällan tillförlitligt i Sverige. I stället blev det de nya svamptåliga sorterna, så kallade PIWI-druvor, som visade vägen. Solaris, som korsades fram i Tyskland, visade sig mogna även under korta säsonger och kom att bli den dominerande druvan.

Många av pionjärerna kom från andra yrken. Odlingen var småskalig, skördarna låga och lönsamheten osäker. Föreningslivet blev viktigt för att dela erfarenheter om allt från frostskydd till vinmakning.

Hur har svensk vinodling växt?

Utvecklingen har varit snabb de senaste femton åren:

Period	Ungefärlig utveckling
1999	Sverige blir officiellt vinland
2000-talet	De första kommersiella vingårdarna anläggs, främst i Skåne och på Gotland
2010-talet	Fler gårdar, Solaris etableras som huvuddruva, mousserande viner tar fart
Hösten 2020	Enligt Systembolaget ett trettiotal etablerade producenter, varav knappt tio relativt stora
November 2025	Enligt Svenskt Vins kartläggning, återgiven av Systembolaget, ett femtiotal kommersiella vingårdar på cirka 230 hektar
1 juni 2025	Gårdsförsäljning tillåts som försöksverksamhet i sex år

Siffrorna ska läsas som ungefärliga. Olika källor räknar olika: vissa inkluderar bara gårdar som säljer via Systembolaget, andra även mindre odlare.

Växten syns också i stilarna. De första åren dominerade enkla vita viner. I dag gör många gårdar mousserande viner med traditionell metod, rosé, orangeviner och söta viner, och några experimenterar med ekfat av olika storlek. Det säger något om hur mycket kunskap som byggts upp på kort tid.

Varför har det gått så fort?

Tre saker brukar lyftas fram.

Längre säsong. Enligt SMHI har vegetationsperioden i Sverige blivit nästan 30 dygn längre sedan början av 1900-talet, och ökningen har varit störst i Götaland, där de flesta vingårdar ligger. Det ger druvorna fler dagar att mogna, även om vårfrost och blöta höstar fortfarande är en risk. Läs mer i klimat och druvor.

Bättre druvor och mer kunskap. PIWI-sorterna kräver mindre besprutning och klarar svalt klimat. Odlarna har också lärt sig mer om lägen, beskärning och frostskydd.

Besöksnäring. Vingårdar har blivit populära utflyktsmål, med provningar, restauranger och boende. När riksdagen 2025 tillät gårdsförsäljning, som en del av en reform för att stärka besöksnäringen och måltidsturismen, fick gårdarna en ny möjlighet att sälja direkt till besökare.

Vad betydde gårdsförsäljningen för vingårdarna?

Reformen är för ny för att utvärderas fullt ut. Enligt Folkhälsomyndighetens siffror, som Vin Sverige återger, deltog ungefär 83 000 personer i ett betalt besöksarrangemang hos gårdsförsäljare mellan juni och december 2025. Flera vingårdar har berättat för branschpress att antalet besökare ökat.

Samtidigt har producenterna kritiserat delar av regelverket, till exempel kravet att vinet ska göras på egna druvor och att försäljningen måste kopplas till ett guidat besök. Reglerna gäller till och med maj 2031 och ska utvärderas innan dess. Aktuell status finns i gårdsförsäljning och regler.

Var kan man se historien i dag?

Det enklaste sättet att förstå svensk vinodling är att besöka några av gårdarna och höra odlarna berätta själva. Många av de äldsta gårdarna ligger i Skåne och på Gotland. Se vilka som tar emot besökare på vingårdar i Sverige.

Planera hemresan innan provningen: utse en chaufför, åk kollektivt eller boka en guidad tur. Gränsen för rattfylleri är 0,2 promille.